Projektet EuroJacket presenterades i DYK i augusti 2004. Samma sak skedde ungefär samtidigt i de andra europeiska dyktidskrifterna i samarbetet: tyska Tauchen, holländska Duiken, franska Plongeurs International och italienska Mondo Sommerso. Via Internet kunde läsarna svara på en lång rad frågor om hur den idealiska avvägningsvästen borde se ut – enligt deras åsikt. Enkäten kombinerades med en ”läsartävling”. Två läsare från varje land lottades fram att testa västen. De lyckliga vinnarna inbjöds till Mares EuroCamp i Norditalien i oktober 2005. Representanter från tidskrifternas redaktioner deltog också. Både läsare och redaktörer fick möjlighet att testa de första prototyperna av den nya västen. De hade ju själva varit med om att utforma den!
Tidskrifterna från Italien och Frankrike valde att inte delta i EuroCamp. Testarlaget utgjordes därför av danskar, svenskar, tyskar och holländare. Bland läsarna var de två från varje land – en av vardera könet. De hade lottats fram bland de mer än 3 000 enkätsvaren. Dykargruppen visade sig vara närmast perfekt utvald till testen. Den avspeglade alldeles utmärkt målgruppen för Mares. Bland de åtta deltagarna fanns nämligen allt från helt nycertifierade Open Water-dykare till garvade tech-rävar. Från Danmark deltog Lars Frødstrup och Lillian Stubbe. Det svenska laget utgjordes av Monika Grabowska och Fredrik Johansson.
Neoprene Valley? Italienska Rivieran är hemort för huvuddelen av Italiens tillverkare av dykutrustning. Genua är huvudstad i regionen Ligurien. Där finner vi bland andra Cressi, SeacSub, Technisub och Scubapro plus en uppsjö av underleverantörer. Strax söder om Genua ligger det idylliska Rapallo inklämt mellan Medelhavet och den oframkomliga bergskedjan Apenninerna. Där finns huvudkontoret för Mares. Ligurien är sannerligen den italienska dykindustrins Silicon Valley!
På torsdagen flög deltagarna in från sina respektive nordeuropeiska hemländer och inkvarterades på hotellet. Nästa dag ägnades åt besök på Mares huvudkvarter. Företagets representanter berättade om hur projektet EuroJacket genomfördes. Att ta fram en ny produkt kräver otaliga överväganden. De många synpunkterna från läsarna gav utvecklingsteamet en massiv mängd information att bearbeta. Överraskande nog var synpunkterna ganska samstämmiga. Det var inga större skillnader mellan de olika ländernas önskemål. Exempelvis rådde bred enighet om färgen (gul), antalet D-ringar och att västen skulle ha integrerat bly.
Vägen från idé till färdig produkt är lång. Projektet måste genomgå många faser innan nyheten når användarna. Är produkten säker? Inkräktar konstruktionen på några gällande patent? Går den över huvud taget att sälja? Finns redan en liknande produkt hos någon konkurrent? Kan tillverkningen göras rationell?
Först tillverkar man en attrapp – alltså en prototyp utan funktionalitet. Därnäst framställer man en fungerande modell. Då kan man börja testa – både i laboratoriet och i vattnet. Så kommer alla funderingar om tillverkningen. En sak är att göra en ”nollserie” med en handfull exemplar. Något helt annat är att sätta igång den egentliga serieproduktionen. Lyckligtvis går det att tillverka västar i ganska små serier. De svetsas och sys helt enkelt för hand. Däremot är exempelvis simfenor åtskilligt svårare. Bara formen för att gjuta gummit i kan utan vidare kosta bortåt 200 000 €.
Försäljningspriset på EuroJacket var ett av de stora problemen. Merparten av läsarna hade önskat ett ”pris över disk” på cirka 400 €. Då var frågan – skulle EuroJacket manövreras med en konventionell veckad inflatorslang? Eller skulle den ha Mares AirTrim? Enligt läsarna var det dött lopp mellan dem. Konstruktörsteamet valde den traditionella lösningen. AirTrim är dyrare. Men västen kan erhållas med AirTrim under namnet Dragon AT.
Legenden Presentationen av EuroJacket gjordes av Mares chefsingenjör Gianni Garofalo. Han är en levande legend på området konstruktion och nydaning av dykutrustning. Gianni har dykt sedan 1964 och har arbetat för Mares sedan 1973. Han är chef för företagets forsknings- och utvecklingsavdelning. På den posten har han utmärkt sig som sin generations mest inflytelserika konstruktör av dykutrustning.
Gianni har ungdomligt utseende och leende ögon. Han dyker minst en gång i veckan trots att han närmar sig pensionsåldern. Fridykning och undervattensjakt är ett par av hans stora passioner.
Hans stolthet stod inte att ta miste på. Han visade oss runt i fabriken och berättade om tillverkningen. Vi fick till och med besöka avdelningen för forskning och utveckling. Där var det av självklara orsaker förbjudet att fotografera. Gianni berättade att Mares har mer än tjugo personer anställda enbart för att ta fram och konstruera nya produkter. Han menade att det är fler än vad de tre största konkurrenterna har tillsammans.
Slutsnackat Nästa dag var det dags att testa. Mares har nära samarbete med Esimio Sub. Det är ett femstjärnigt PADI-dykcenter alldeles intill vattnet. Förutom att vara testcentrum för nya Mares-produkter fungerar det även som ett helt vanligt dykcenter. EuroCamp-deltagarna hade i förväg upplyst om vilken storlek var och en behövde. De leddes in i ett rum där det hängde en komplett dykutrustning inklusive den nya västen till samtliga deltagare. Allas ögon tindrade som på julafton – nu skulle det dykas...
Oktobersolen strålade från molnfri himmel. Medelhavet glittrade förföriskt blått. Två dykargäng åkte i varsin båt. 15-liters stålflaskor var monterade i de skinande nya EuroJackorna. Det bar iväg till det första dyket på ett vrak utanför Porto Fino.
Mohawk Deer gick under i en storm 1967 på väg till La Spezia. Vraket bröts i två delar. Nu ligger de på 18 till 40 meters djup. Dyket passade bra för den blandade gruppen med stor spridning på rutin och erfarenhet. Trots en lång period med fint väder var sikten tyvärr mycket sämre än normalt. Området har andra sevärdheter förutom vraket. Mängder av enorma klippblock ligger utströdda över bottnen. Många av dem är stora som flervåningshus. Mellan dem finns grottor, sprickor och andra spännande formationer.
Men det var ju testen det handlade om. Många provade att ta av och sätta på sig EuroJacket i vattnet. De flesta testade också hur den nya konstruktionen för integrerat bly fungerade. Den heter Mares MSR Plus. Själv testade jag med att sätta mig på bottnen på 38 meter. Där tog jag av mig västen och satte den på mig igen. Jag provade med att demontera viktfickorna och sätta dem tillbaka. Kvävenarkosen var fullt märkbar. Ändå gick hanteringen helt utan problem. Allt kändes logiskt.
Enda kritiken riktades mot västens färg. De gula partierna såg ganska smutsiga ut när västen blev blöt. Saken visade sig bero på att vatten tränger in mellan ett gult och ett svart nylonmaterial. Då blir det mörka inre lagret fläckvis synligt. Problemet är egentligen rent kosmetiskt. Det kan enkelt lösas i den fortsatta serietillverkningen.
Bred enighet rådde om att EuroJacket är en särdeles vällyckad och tilltalande variant på en avvägningsväst utan extra krusiduller. Västen motsvarar de allra flesta fritidsdykares krav på en kvalitetsväst.
Att delta i EuroJacket-projektet var lärorikt. Såvitt känt är projektet det första i sitt slag. Det utgör ett bra exempel på hur slutanvändare, medier och företag kan ha glädje av att samarbeta.
|
